Winter Carping/Camping in hell.

Isfiskeutrustningen var bort plockade och karputrustningen låg strödd över golvet i vardagsrummet. Agn och annat smådims var beställt. Jag var med andra ord klar. Klar för årets första tur till frankrike. Vi hade bokat in swim 4 i Etang de la Horre redan i maj förra året. Att det var en chansning visste vi, vädret kunde vara dåligt och fisken lite aktiv. Lite visste vi vad som väntade…

Helgen före avresa hade jag fått på sommardäcken. Att ligga och pressa på autobahn med vinterhjul var inte aktuellt. Dessutom var det ju vår nere i Europa. Var ju bara här uppe i kalla nord som vi hade snö och kallt.

Väderprognosen för området vi skulle fiska i var dålig, var spått kallt och regn. Men vi visste att man inte kunde lita på ”dom där meteorologerna”, så vi satsade på att den globala uppvärmningen skulle slå till, och ge oss go väder.

Dagen för avresa satt jag och läste lite text-tv. ”Varning för snökaos i västra Götaland var rubriken” Vi får bara ta det lugnt tänkte jag, är bara 60 mil så är vi i Danmark och i Danmark snöar det aldrig. Lite visste vi vad som väntade….

I och med att vi inte skulle åka förrän klockan 12 dagen därpå, beslutade jag mig för att inte packa bilen. Tyckte jag hade bra med tid att fixa det på morgonen, var ju bara att köra upp bilen framför ingång dörren och bära ut sakerna. Detta visade sig vara ett stort misstag, faktiskt ett enormt misstag!!

När det var dags att lägga sig såg jag ut, en och annan snöflinga kom singlande genom luften. Det lägger inte sig tänkte jag och började snart drömma och karpar stora som hus.

Gissa om jag fick en chock när jag vakande. 25 cm nysnö låg som en tjockt vit matta över hela området. Dessutom var det helt tyst. Hade hoppats att höra vaktmästaren i full gång med snöröjningen, men allt var tyst. När den värsta chock lagt sig fick jag omsider på mig stövlarna och gick ner till garaget för att hämta bilen.

Efter 5 försök gav jag upp. Det var inte en chans att jag kunde köra upp bilen till ingångsdörren. Småslitna sommardäck och nysnö var inte den rätta kombinationen den här dagen. Jag insåg att jag helt enkelt var tvungen att bära ner allt till bilen. Lite irriterande, men vi var ju trots allt på väg till en veckas karpfiske i frankrike, så lite skulle man väl stå ut med tänkte jag. Inom 24 timmar skulle vi vara på plats i ett vårlikt frankrike. Lite visste vi vad som väntade….

Efter att ha kört av vägen i en rondell och glidit baklänges ner för backen utanför huset till honom jag skulle fiska med, fick vi omsider packat bilen. Inte oväntat blev den helt full.

Lite tänkte vi på vad som ligger västerut….England, och vad är England känt för? Jo regn. Och regn kom det, i massor, ja helt otroligt mycket. Vi hade 18 timmar med konstant regn. Vatten nivån i omkringliggande floder och magasin fylldes i rekordfart. Nivån i vår sjö, som är reglerad, steg snabbt. Holländarna fick snabbt upp sina bivvys på lite torrare grund. Vi trodde vi var relativt säkra där vi bodde. Att vattnet kunde tränga upp under bivvyn tänkte vi inte på. Men det kunde det. Efter 4:e natten märkte vi att det var lite fuktigt på golvet. Märkligt, var ju ganska torrt runt om. Efter en lite inspektion visade det sig att vi bodde ovanpå frankrikets största vattenpöl. Och värre var, det hade läckt in vatten genom ett hål i botten på bivvyn. Ett hål jag visste jag hade, och naturligtvis glömt att laga. En sak var ju dock lite märkligt. Det hade inte runnit fram så mycket vatten mitt på golvet. Jag fann snabbt ut varför. Det fanns en perfekt barriär för vattnet under min säng. En barriär i form av min bag. Bagen med alla min kläder! Dom var naturligtvis sjöblöta. Jag fick räddat ett par kalsonger och en long sleeve. Nu började humöret på swim 4 bli lite ansträngt. Jag fick bailiff’n att torka lite kläder åt mig, men lägret vårt var inte längre en mud wrestling arena. Det var en enda stor vattenpöl. Vatten temperaturen var åter nere på 5 grader och vi hade ingen större tro när vi åter la ut våra spön. Vi vakande åter av att det var ljust ute, inget spännande hade hänt denna natt heller. Ingen av oss hade någon brådska att krypa ur sovsäcken. Vi hade ingen lust att gå ut och se vad moder jord hade funnit på under natten. Vi hade hört att det haglat en del, men inget regn. I alla fall inte ännu.

Rätt som det var gav receivern min ifrån sig lite ljud. I det jag småspringer ur bivvyn börjar det regna, men vad gjorde det, jag hade ju fisk på gång!! Jag krokar och kände äntligen tyngd i andra änden. Fisken var stelfrusen så någon fight var det inte snack om. 11,18 väger fisken, och just då, var det den vackraste karp jag någons sin sett. Vid det här laget insåg jag att mina sista torra kläder var våta. Jag får på mig en regnjacka och vi får knäppt några foton innan den åter fick komma tillbaka till sin iskalla sjö.

 

 

Regnet slutar och det gör snart också den här lille berättelsen. Det blev ingen mer fisk för oss. Sista natten blåser det så att vi trodde bivvyn skulle rivas i stycken. Daniels pod med spö, larm och hela rasket blåser i sjön. Vi måste ur i ösregnet för att försöka bärga fiskeutrustningen hans. Vi får upp allt. Det kom upp en fisk sista natten så resultatet för veckan stannar på 3 fångade fiskar. Den är den sämsta veckan på 4 åren.

Lördags morgon packade vi bilen. Solen sken och det var 12 grader. Vi tog turen inom en biff restaurang i Metz för att få lite ordentlig mat. Daniel beställde sin biff genomstekt och jag beställde min rare. Min var bra stekt men seg som gummi. Daniels smakade bara bränt. Vi fick aldrig Colan vi beställde…… "

Lars